Liksom våra övriga texter ska en snabbsaga innehålla: Berättelsen ska innehålla: Överskrift: (Överskriften kan skrivas dit när som helst under skrivarbetet) Tom rad Inledning: VEM och VAR. Tom rad Händelser: VAD och HUR Tom rad Slutkläm: En beskrivande förklaring som visar varför eleven speciellt vill berätta om detta tillfälle. För att öva sig att beskriva någon kan man göra ovanstående lek. Vi använder oss också av olika bilder:
Personbilder Platsbilder Händelse/Sagobilder Av dessa gör vi snabbt en saga. Inledningen börjar med "Det var en gång" och sedan talar vi om VEM som ska finnas med i berättelsen, HUR den ser ut och VAR den befinner sig. Tom rad Sedan händer det massor av saker som vi tar från händelsekortet. Tom rad Till slut hittar vi på en fyndig avslutning (slutkläm). Vi delar dokumentet (mailar) med oss själva och [email protected]. På ämnesraden skriver man: Sitt namn + snabb-saga v. 16.
0 Kommentarer
Målet är att träna förmågan att kunna berätta om något som man hittar på genom att beskriva så tydligt att någon som inte känner dig kan läsa berättelsen och förstå vad DU menar. Så att den som läser berättelsen kan föreställa sig att de tittar på en låtsasfilm inne i huvudet.
Berättelsen ska innehålla: Överskrift: Namn på berättelsen längst upp i mitten av papperet. (Överskriften kan skrivas dit när som helst under skrivarbetet) Tom rad Inledning: VEM och VAR. Tom rad Händelser: VAD och HUR Tom rad Slutkläm: En beskrivande förklaring som visar varför eleven speciellt vill berätta om detta tillfälle. Kom i håg: NÄR, VAR, HUR. Vi har bannlyst orden: bra och dåligt om de inte följs av beskrivningen: för att... De tomma raderna gör ibland att det blir lättare att se att uppgiften är godkänd genom att alla bitar i texten är med. Det ger oss också lite extra utrymme ifall vi skulle behöva ändra lite och då kan vi använda de extra raderna. HANDSTIL eller DATOR De flesta eleverna skriver i en vanlig skrivbok eller på ett lösblad. På så sätt dokumenterar vi elevens handskrift, vilket kopplas till målet att: "skriva med tydlig handstil". De elever som behöver öva på att få en tydlig handstil gör det i handstilsböcker och på lösblad. (Språkklokt) Ibland tränar vi också handstilen i sandlådan eller snön. (Naturklokt). I det här arbetet är förmågan att kunna berätta det viktigaste och därför får (ofta) den som vill använda it-läromedel för att skriva sin text. Skriftarbetet är också en del av att: "skriva sig till läsning". Målet är att träna förmågan att kunna berätta om något som man själv har varit med om genom att beskriva så att någon som inte har varit med eleven kan förstå:
NÄR eleven har varit NÅGONSTANS och HUR det såg ut där och HUR eleven upplevde det hela. Kom i håg: NÄR, VAR, HUR. Överskrift: Datum Tom rad Inledning: VEM och VAR. Tom rad Händelser: VAD och HUR Tom rad Slutkläm: En beskrivande förklaring som visar varför eleven speciellt vill berätta om detta tillfälle. Vi har bannlyst orden: bra och dåligt om de inte följs av beskrivningen: för att... De tomma raderna gör ibland att det blir lättare att se att uppgiften är godkänd genom att alla bitar i texten är med. Det ger oss också lite extra utrymme ifall vi skulle behöva ändra lite och då kan vi använda de extra raderna. HANDSTIL De flesta eleverna skriver i en vanlig skrivbok. På så sätt dokumenterar vi elevens handskrift, vilket kopplas till målet att: "skriva med tydlig handstil". De elever som behöver öva på att få en tydlig handstil gör det i handstilsböcker och på lösblad. (Språkklokt) Ibland tränar vi också handstilen i sandlådan eller snön. (Naturklokt) |
FörfattareElever och lärare ArkivKategorier |